När behöver en fågel hjälp?

En fågel som sitter stilla, befinner sig på marken eller ser ensam ut behöver inte alltid räddas. Många fågelungar lämnar boet innan de kan flyga helt obehindrat och fortsätter då att matas och skyddas av sina föräldrar.

En fågel som är skadad, nedkyld, mycket svag eller har angripits av katt behöver däremot snabb hjälp. Kontakta en godkänd viltrehabiliterare för bedömning innan du försöker behandla eller mata fågeln på egen hand.

Tecken på att en fågel behöver hjälp

Kontakta viltrehabiliterare om fågeln:

har ett synligt sår eller blöder
har blivit påkörd
har blivit fångad eller biten av katt eller hund
har en vinge som hänger eller hålls i onormal vinkel
inte kan stå, gå eller flyga normalt
släpar ett ben eller inte kan greppa med foten
vinglar, faller omkull eller går i cirklar
håller huvudet snett eller bakåtböjt
har kramper eller andra neurologiska symtom
ligger på sidan och inte kan resa sig
är mycket slö och knappt reagerar
andas med öppen näbb utan att det är mycket varmt
har kraftiga eller pumpande rörelser med stjärten vid andning
har blod från näbb, näsborrar eller öronöppningar
har flugägg eller larver på kroppen
är täckt av olja, lim, färg eller andra kemikalier
sitter fast i nät, tråd, fiskelina eller en krok
har flugit in i ett fönster och inte återhämtar sig
är en mycket liten, naken unge som ligger utanför boet
befinner sig i omedelbar fara från trafik, människor eller rovdjur

En frisk vuxen fågel är normalt vaksam och försöker ta sig undan. En vuxen fågel som utan motstånd kan plockas upp är därför ofta sjuk, utmattad eller skadad.

Fågelungar är sällan övergivna

De flesta fågelungar som hittas ensamma är inte föräldralösa. Föräldrarna befinner sig ofta i närheten men väntar med att närma sig så länge människor eller husdjur står kvar. Naturvårdsverket rekommenderar därför att en till synes övergiven fågelunge lämnas kvar på platsen, såvida den inte är skadad eller befinner sig i direkt fara.

Fågelungar utvecklas på olika sätt. För att avgöra om en unge behöver hjälp är det viktigt att skilja mellan en bounge och en grenunge.

Bounge

En bounge är fortfarande beroende av att ligga i boet. Den är ofta:

naken eller endast delvis fjäderklädd
försedd med korta fjädrar som fortfarande sitter i sina hylsor
oförmögen att stå eller hoppa ordentligt
oförmögen att hålla kroppstemperaturen själv
försedd med tydliga, mjuka mungipor
stillaliggande med stora eller slutna ögon

En oskadad bounge som har fallit ur boet kan försiktigt sättas tillbaka, förutsatt att boet kan nås utan risk. Det gör inget att en människa har rört vid ungen. Fågelföräldrar överger normalt inte sina ungar på grund av människolukt.

Klättra aldrig så att du riskerar att skada dig. Naturvårdsverket betonar att den egna säkerheten alltid måste komma först.

Om boet inte går att nå

Om det ursprungliga boet har förstörts eller inte går att nå kan ett enkelt ersättningsbo ibland användas.

Ett ersättningsbo kan bestå av:

en liten korg
en plastburk med dräneringshål
en mindre kartong skyddad från regn
naturmaterial från det ursprungliga boet

Placera det så nära den ursprungliga boplatsen som möjligt, på en stabil och skyddad plats. Det måste vara utformat så att ungen inte kan falla ut eller fastna.

Gå därefter långt bort och observera på avstånd. Föräldrarna kan fortsätta att mata ungen i ersättningsboet.

Kontakta viltrehabiliterare för rådgivning om ungen är mycket liten, kall eller om föräldrarna inte återkommer.

Grenunge

En grenunge har lämnat boet men är ännu inte fullt flygkunnig. Den är vanligtvis:

nästan eller helt fjäderklädd
vaken och uppmärksam
kapabel att stå, hoppa eller klättra
försedd med en kort stjärt och ibland synliga mungipor
högljudd när den vill bli matad

Grenungar kan sitta på marken, i en buske eller på en låg gren under flera dagar medan flygförmågan utvecklas. Föräldrarna fortsätter normalt att mata och vaka över dem.

En frisk grenunge ska därför vanligtvis lämnas i fred.

Om den sitter på en farlig plats kan den flyttas en kort sträcka till en buske, låg gren eller annan skyddad plats i direkt närhet. Flytta den inte långt bort, eftersom föräldrarna måste kunna höra och hitta den.

Håll katter, hundar och människor borta från området.

Olika arter lämnar boet på olika sätt

Alla fågelungar beter sig inte likadant.

Andungar, gåsungar, svanungar, vadarungar och många hönsfåglar lämnar boet mycket tidigt och följer sina föräldrar. De kan springa, simma eller söka viss föda kort efter kläckningen.

Dessa ungar ska inte sättas i ett bo. En ensam unge behöver i stället observeras för att se om familjen finns i närheten.

Måsungar lämnar ofta boet innan de kan flyga och vistas då på marken, tak eller klippor medan föräldrarna fortsätter att mata och försvara dem.

Uggleungar kan klättra ut ur boet och sitta på grenar innan de är flygfärdiga. Föräldrarna är ofta i närheten även om de inte syns.

Tornseglare skiljer sig från många andra arter. En tornseglare som ligger på marken kan ha svårt att själv ta sig därifrån och ska bedömas närmare. Kasta aldrig upp en fågel i luften för att testa om den kan flyga.

En unge som är ensam

Observera ungen på långt avstånd innan du ingriper, förutsatt att den:

är varm
är vaken och reagerar normalt
inte blöder
inte har flugägg eller larver
kan stå, hoppa eller klättra
inte har varit i kontakt med katt eller hund
befinner sig på en någorlunda säker plats

Föräldrarna kan hålla sig undan så länge du står kvar. Observation bör därför ske från en byggnad, bil eller annan plats där fåglarna inte känner sig bevakade.

En unge behöver hjälp om den:

är kall och slö
är naken och boet inte kan hittas
är skadad
har flugägg eller larver
har varit i kattens mun
ligger på sidan
inte kan använda benen
skriker ihållande och föräldrarna inte återkommer
hittats tillsammans med döda föräldrar eller syskon
befinner sig i en miljö där återförening inte är möjlig

Ta inte hem en frisk fågelunge enbart för att den verkar ensam. KFV Riks och Naturvårdsverket rekommenderar att djurungar lämnas kvar när man inte säkert vet att de är övergivna.

Kattangrepp är akut

En fågel som har varit i munnen eller klorna på en katt ska alltid bedömas av viltrehabiliterare eller veterinär, även om den ser oskadd ut.

Kattens tänder kan göra mycket små punktionssår som döljs av fjädrarna. Bakterier kan föras djupt in i vävnaden och orsaka en snabbt utvecklad infektion. Fågeln kan även ha fått inre kläm-, bröst- eller luftsäcksskador.

Placera fågeln mörkt, varmt och lugnt och kontakta hjälp omedelbart. Vänta inte tills fågeln blir slö eller svullen.

Detsamma gäller fåglar som har angripits av hund eller annat rovdjur.

Fågel som flugit in i ett fönster

En fågel som kolliderat med ett fönster kan vara omtöcknad eller ha drabbats av hjärnskakning, ögonskada, fraktur eller inre skador.

Gör så här

Använd handskar eller en mjuk handduk.
Placera fågeln i en liten kartong med lufthål.
Lägg en handduk eller hushållspapper i botten.
Ställ lådan mörkt, tyst och rumstempererat.
Ge inte mat eller vatten under observationen.
Kontrollera fågeln efter en kortare viloperiod utomhus på en säker plats.

Öppna lådan utan att ta tag i fågeln. En återhämtad fågel ska själv kunna flyga iväg kraftfullt och kontrollerat.

Fågeln behöver viltrehabilitering om den:

inte flyger iväg
flyger snett eller kraschar
inte kan stå
håller ena vingen lågt
blöder
har slutna eller olika stora pupiller
är fortsatt mycket slö
får kramper eller balansproblem

Kasta aldrig upp fågeln i luften. Låt den själv lämna lådan.

Fågel som blivit påkörd

En påkörd fågel kan ha allvarliga inre skador även om den inte blöder synligt.

Tecken på trauma kan vara:

snabb eller ansträngd andning
sluten blick
oförmåga att stå
hängande vinge
blod i näbb eller näsborrar
vinglighet
svullnad
onormal benställning
kraftig slöhet

Flytta fågeln endast om det kan göras säkert. Placera den i en liten, mörk låda och kontakta viltrehabiliterare eller veterinär.

Försök inte testa vingarna genom att dra ut dem.

Hängande vinge

En vinge som hänger lägre än den andra kan bero på:

fraktur
luxation
kraftig stukning
mjukdelsskada
nervskada
skada i skuldergördeln

Försök inte linda eller spjäla vingen själv. Felaktig fixering kan försämra skadan, hindra andningen eller göra att en fraktur läker i fel position.

Placera fågeln i en liten låda där den inte kan flaxa runt och skada sig ytterligare.

Fågel som inte kan stå

En fågel som faller framåt, åt sidan eller inte kan använda benen behöver bedömas skyndsamt.

Möjliga orsaker kan bland annat vara:

huvudskada
rygg- eller bäckenskada
fraktur
förgiftning
svår svaghet
infektion
neurologisk sjukdom
nedkylning

Försök inte räta ut benen eller tvinga fågeln att stå. Placera den på ett mjukt, halkfritt underlag.

En rullad handduk formad som en ring kan ge stöd runt kroppen under transport, men bröstkorgen får aldrig pressas ihop.

Flugägg och larver är akut

Flugor söker sig snabbt till svaga, skadade och nedkylda fåglar. Äggen kan läggas i sår, under fjädrar eller runt kroppsöppningar.

Kontrollera särskilt:

runt ögonen
i och runt näbben
vid öronöppningarna
under vingarna
i ljumskarna
runt kloaken
i synliga sår
mellan fuktiga eller smutsiga fjädrar

Flugägg ser ofta ut som små gulvita riskorn eller täta klumpar av ljusa korn. De kan snabbt kläckas till larver som angriper vävnaden.

En fågel med flugägg eller larver behöver omedelbar hjälp.

Spraya aldrig fågeln med insektsmedel, loppmedel eller andra kemikalier avsedda för hund, katt eller stallmiljö.

Fågel som fastnat i fiskelina eller nät

Fiskelina, krokar, nät och trådar kan skära in i hud och vävnad eller strypa blodtillförseln till vingar, ben och tår.

Gör så här

Förhindra att fågeln flaxar och trasslar in sig mer.
Täck den försiktigt med en handduk.
Klipp loss lösa delar av nät eller lina om det kan göras säkert.
Låt material som sitter djupt eller hårt runt vävnaden vara kvar.
Dra aldrig ut en fiskekrok ur näbb, svalg eller kropp.
Kontakta viltrehabiliterare eller veterinär.

En krok kan ha hullingar och orsaka omfattande skada om den dras tillbaka samma väg.

Olje- eller kemikalieskadad fågel

En fågel som fått olja, färg, lim eller kemikalier i fjäderdräkten ska inte tvättas av en privatperson utan instruktion.

Fjädrarna har en avancerad struktur som skyddar mot kyla och vatten. Felaktig tvätt, temperatur eller torkning kan orsaka nedkylning, stress och ytterligare skador.

Oljeskadade fåglar kan också få i sig giftiga ämnen när de putsar fjädrarna.

Gör så här

Hindra fågeln från att komma åt mer av ämnet.
Använd handskar.
Placera den i en välventilerad kartong.
Håll den lugn och lagom varm.
Kontakta viltrehabiliterare omedelbart.
Ange vilket ämne fågeln har kommit i kontakt med, om det är känt.

KFV:s verksamhet omfattar bland annat rehabilitering och hantering av oljeskadade fåglar.

Så fångar du en skadad fågel

Förbered transportlådan innan du närmar dig fågeln.

Mindre fåglar

Lägg försiktigt en mjuk handduk över fågeln. Håll vingarna intill kroppen utan att klämma över bröstkorgen.

Fåglar måste kunna röra bröstbenet för att andas. Ett hårt grepp runt kroppen kan därför orsaka kvävning.

Större fåglar

Stora fåglar kan orsaka allvarliga skador med näbb, klor och vingar. Särskild försiktighet krävs vid hantering av:

svanar
gäss
hägrar
skarvar
måsar
ugglor
hökar
falkar
örnar

Hägrar kan hugga mot ansiktet och ögonen. Rovfåglar försvarar sig främst med klorna. Svanar och gäss kan slå kraftigt med vingarna.

Försök inte fånga en stor eller aggressiv fågel utan vägledning. Kontakta viltrehabiliterare, räddningstjänst eller polis beroende på situation och plats.

Tillfällig förvaring

En skadad fågel bör placeras i en kartong eller transportlåda som är lagom stor.

Lådan ska:

ha säkert lock
ha små lufthål
vara mörk
vara dragfri
ha ett mjukt och halkfritt underlag
sakna sittpinnar
sakna vattenskålar som kan välta
vara tillräckligt liten för att begränsa flaxande

Använd tidningspapper, hushållspapper eller en slät handduk utan lösa trådar. Frotté med öglor kan fastna i små klor.

Förvara fågeln avskilt från barn, husdjur, radio, tv och annan aktivitet.

Låt den inte gå eller flyga lös inomhus.

Håll fågeln lugn

Stress kan vara mycket skadligt för en sjuk eller skadad fågel. Begränsa därför hantering, fotografering och upprepade kontroller.

Mörker och tystnad minskar ofta stressen.

Öppna inte lådan i onödan och låt inte flera personer turas om att hålla fågeln.

Värme

En kall och slö fågel kan behöva försiktig värme under transport och väntan på hjälp.

Placera en inlindad varmvattenflaska eller mild värmekälla under ena halvan av lådan. Fågeln måste kunna flytta sig bort från värmen.

Fågeln ska inte ligga direkt mot värmekällan.

Värme ska användas försiktigt vid:

värmeslag
kraftig andnöd
misstänkt överhettning
mycket varmt väder

En fågel som flämtar, håller vingarna ut från kroppen och känns mycket varm kan i stället vara överhettad. Flytta den då till skugga och en lugn, sval men inte kall miljö.

Ge inte mat eller vatten direkt i näbben

Ge inte mat eller vätska med spruta, pipett eller genom att hälla i näbben utan instruktion från viltrehabiliterare.

Fåglar har öppningen till luftstrupen på tungans bakre del och kan lätt få vätska eller mat i luftvägarna. Detta kan orsaka kvävning eller lunginflammation.

Risken är särskilt stor om fågeln:

är kall
är mycket svag
har en huvudskada
ligger ner
inte sväljer normalt
andas ansträngt

En skadad fågel klarar vanligen en kortare transport utan mat bättre än en felaktig matning.

Alla fåglar äter inte samma mat

Fåglar har mycket olika födobehov. En felaktig kost kan orsaka skador även om fågeln tillfälligt verkar äta.

Olika arter kan vara anpassade till exempelvis:

insekter
fisk
frön
växtdelar
frukt och bär
små däggdjur
andra fåglar
vattenlevande ryggradslösa djur

Ge därför inte rutinmässigt bröd, mjölk, gröt, tonfisk, köttfärs, kattmat, frön eller mask till en okänd fågelart.

Fågelungar har dessutom ofta andra näringsbehov än vuxna fåglar av samma art.

Invänta artbestämning och instruktion från viltrehabiliterare.

Ge aldrig mjölk

Fåglar diar inte och ska inte ha komjölk, grädde eller växtdryck.

Mjölk kan orsaka mag- och tarmproblem och kan hamna i luftvägarna vid felaktig matning.

Ge inga läkemedel på egen hand

Ge aldrig fågeln:

smärtstillande läkemedel för människor
antibiotika
avmaskningsmedel
fästing- eller loppmedel
receptbelagda läkemedel från ett annat djur
naturläkemedel
eteriska oljor
alkohol eller desinfektionsmedel i näbben

Fel preparat eller fel dos kan orsaka förgiftning, blödningar, njurskador, leverskador eller dödsfall.

God hygien skyddar både människor och djur

Vilda fåglar kan bära bakterier, svamp, parasiter och virus utan att symtomen alltid syns.

Använd handskar när det är möjligt och tvätta händerna noggrant efter hantering.

Håll den upphittade fågeln helt åtskild från:

tamfåglar
höns
ankor och gäss
burfåglar
andra rehabiliteringspatienter
matskålar och utrustning som används till egna djur

Byt kläder och rengör skor och utrustning efter kontakt om du själv håller fåglar.

Misstänkt fågelinfluensa eller smittsam sjukdom

Hantera inte flera döda eller svårt sjuka fåglar utan skyddsutrustning och rådgivning.

Var särskilt försiktig om flera fåglar på samma plats:

är döda
har kraftiga neurologiska symtom
går i cirklar
har svårt att hålla huvudet uppe
får kramper
visar svår andnöd
är ovanligt orädda eller apatiska

Håll husdjur och tamfåglar borta från platsen och kontakta berörd myndighet eller viltrehabiliterare för aktuella instruktioner.

Döda rovfåglar och statens vilt

Vissa fågelarter tillhör statens vilt när de hittas döda. Det gäller bland annat flera rovfåglar och andra särskilt utpekade arter.

En död örn, falk eller annan fågel som kan tillhöra statens vilt ska inte behållas. Fyndet ska anmälas till Polisen på telefon 114 14. Länsstyrelserna anger också att statens vilt ska rapporteras till Polisen.

Kontakta Polisen eller Länsstyrelsen om du är osäker på vilken art det är.

Fåglar med ring

Om fågeln har en metallring eller annan märkning bör ringens uppgifter dokumenteras.

Ta tydliga bilder av:

hela fågeln
ringen
siffror och bokstäver
fyndplatsen

Ta inte bort ringen från en levande fågel.

Viltrehabiliteraren kan hjälpa till att rapportera märkningen.

Undvik detta

Ta inte hem en frisk grenunge.
Försök inte uppfostra en fågelunge utan tillstånd och handledning.
Kasta aldrig upp en fågel för att testa flygförmågan.
Tvinga inte in mat eller vatten i näbben.
Ge inte mjölk eller bröd.
Dra inte ut fiskekrokar.
Försök inte spjäla en vinge eller ett ben själv.
Dra inte ut fjädrar.
Klipp inte av skadade vingpennor.
Tvätta inte en oljeskadad fågel utan instruktion.
Låt inte fågeln gå lös inomhus.
Placera inte vattenfåglar i ett badkar eller en djup vattenbehållare.
Låt inte barn eller husdjur hantera fågeln.
Släpp inte en skadad fågel enbart för att den blivit mer aktiv.
Transportera inte fågeln lös i bilen.

Kontakta en godkänd viltrehabiliterare

För att vårda och rehabilitera skadat vilt i Sverige krävs tillstånd från Länsstyrelsen. Naturvårdsverket hänvisar upphittare till viltrehabiliterare med tillstånd, bland annat anslutna till KFV Riks.

Undvik att flytta en skadad fågel innan du har fått råd, såvida den inte befinner sig i omedelbar fara. Länsstyrelsen rekommenderar att upphittaren beskriver vad som hänt och skickar bilder till rehabiliteraren.

När du kontaktar oss

Försök att lämna följande uppgifter:

exakt fyndplats
datum och ungefärlig tid
vilken fågelart det kan vara
om det är en unge eller vuxen
om fågeln är fullständigt fjäderklädd
om den kan stå, gå och flyga
hur vingarna hålls
om båda benen och fötterna används
om den blöder eller har synliga sår
om den andas normalt
om den har flugägg eller larver
om den har blivit påkörd
om den har varit i kontakt med katt eller hund
om den har flugit in i ett fönster
om föräldrar eller syskon finns i närheten
vad den har fått för mat, vätska eller behandling
gärna tydliga bilder och en kort film

Fotografera helst fågeln från sidan och framifrån utan att hantera den mer än nödvändigt.

Kontakta Viltrehab Östra Värmland

Telefon: Kent 073 – 876 43 53, Emilie 076 – 232 76 86
E-post: viltrehab.varmland@gmail.com
Ort: Karlskoga

Skicka gärna en bild eller kort film och beskriv var fågeln befinner sig. Ange särskilt om den har blivit kattbiten, är oljeskadad, har svårt att andas eller inte kan stå.

Ta inte med fågeln till anläggningen utan att först ha fått kontakt med oss. Då kan vi kontrollera att vi har tillstånd, plats och rätt utrustning för den aktuella arten och förbereda ett smittsäkert mottagande.

Vid kraftig blödning, svår andnöd, omfattande trauma, kattangrepp, fiskekrok, fluglarver eller allvarliga neurologiska symtom ska hjälp sökas omedelbart.