Skatan – den svartvita problemlösaren

Skatan, Pica pica, är en av Sveriges mest välkända kråkfåglar. Med sin svartvita fjäderdräkt, mycket långa stjärt och självsäkra gång är den lätt att känna igen. I solljus avslöjar de till synes svarta fjädrarna ett metalliskt skimmer i blått, grönt, violett och brons.

Skatan tillhör familjen kråkfåglar, Corvidae, tillsammans med bland annat korp, kråka, kaja, råka, nötskrika, lavskrika och nötkråka. Den är intelligent, uppmärksam, nyfiken och mycket anpassningsbar.

I Sverige lever skatan framför allt nära människor. Den är vanlig vid gårdar, villakvarter, parker, kyrkogårdar och jordbrukslandskap där det finns både öppna födosöksytor och träd eller buskar för bobygge. BirdLife Sverige beskriver den som starkt knuten till människans bebyggelse i vår del av världen.

Skatan bedöms som livskraftig, LC, i Sveriges rödlista 2025.

Utseende och storlek

En vuxen skata är ungefär 40–51 centimeter lång. Nästan hälften av kroppslängden utgörs av den långa stjärten. Vingspannet är omkring 52–62 centimeter och vikten ligger vanligen mellan cirka 180 och 270 gram.

Hanen är i genomsnitt något större och har ofta längre stjärt än honan. Skillnaderna överlappar dock mycket, och könet kan normalt inte bestämmas säkert enbart genom utseendet.

Skatan har:

svart huvud, hals och övre bröst
vit buk och vita skulderpartier
svart rygg och stjärt
svartvita vingar
kraftig, mörk näbb
mörka ögon
långa, mörka ben
mycket lång och avsmalnande stjärt

De svarta fjädrarna är inte enfärgat svarta. I bra ljus kan vingarna skimra blått eller grönt, medan stjärten ofta glänser i grönt, blått, violett och brons.

Den långa stjärten

Skatans långa stjärt är ett av artens tydligaste kännetecken. Den används bland annat till att:

hålla balansen på smala grenar
styra under flykt
bromsa vid landning
manövrera mellan träd och byggnader
kommunicera genom olika hållningar
stabilisera kroppen när fågeln går eller hoppar

När skatan sitter på en tunn gren kan stjärten höjas, sänkas eller föras åt sidan för att hålla kroppen i balans.

En vuxen fågel har vanligen längre och mer välutvecklad stjärt än en nyss flygg unge.

Ungfågel och vuxen fågel

En ung skata liknar den vuxna men kan ofta kännas igen på:

kortare stjärt
mattare fjäderdräkt
mindre tydlig metallisk glans
lösare och mjukare fjädrar
ljusa eller rosafärgade mungipor
ljusare munhåla
ett mer klumpigt rörelsemönster
intensivt tiggande läten

Nyss flygga skatungar kan vara nästan lika stora som föräldrarna. Storleken är därför inget säkert ålderstecken.

Ungfåglarna får gradvis längre stjärt och mer vuxenlik fjäderdräkt under sommaren och hösten.

Skillnaden mellan skata och andra svartvita fåglar

Skatan är svår att förväxla med andra svenska fåglar när hela kroppen syns.

De tydligaste kännetecknen är:

mycket lång stjärt
svartvitt färgmönster
kraftig kråkfågelsnäbb
metalliskt skimrande mörka fjädrar
långbent och upprätt hållning
hoppande eller gående rörelser på marken

Större hackspett och andra hackspettar är också svartvita men har kortare stjärt, annorlunda kroppsform och klättrar vanligtvis på trädstammar.

Skatan är betydligt mindre än kråkan men ser längre ut än många fåglar i samma viktklass på grund av stjärten.

Utbredning

Skatan har ett mycket stort utbredningsområde och förekommer i stora delar av Europa, Asien och Nordafrika. Närbesläktade skatpopulationer finns även i andra delar av världen.

I Sverige förekommer skatan i nästan hela landet. Den är vanligast i södra och mellersta Sverige men finns även långt norrut där det finns bebyggelse, odlingsmark och lämpliga träd.

Den saknas framför allt från större, sammanhängande skogsområden långt från människor och från de mest trädlösa fjällmiljöerna.

Livsmiljö

Skatan trivs bäst i öppna eller halvöppna landskap med buskar, träd och närhet till människor.

Vanliga livsmiljöer är:

gårdar och lantbruk
villaområden
stadsparker
kyrkogårdar
kolonilotter
jordbrukslandskap
betesmarker
alléer
skogsbryn
industriområden
tätortsnära grönområden
häckar och större trädgårdar

Den behöver öppna marker där den kan leta efter föda och träd eller täta buskar där boet kan placeras.

Skatan lever sällan långt inne i tät och sammanhängande skog. Ser man en skata i ett skogsområde finns det ofta gårdar, vägar eller annan bebyggelse inom rimligt avstånd.

Stannfågel

Skatan är huvudsakligen stannfågel. Etablerade vuxna fåglar stannar vanligen inom eller nära sitt hemområde under hela året.

De går inte i vinterdvala och flyttar normalt inte söderut på samma sätt som många insektsätande fåglar.

Unga fåglar kan däremot lämna föräldrarnas område och röra sig längre sträckor för att hitta:

ett eget hemområde
en partner
goda födokällor
sociala grupper
lämpliga framtida boplatser

Skatan är en vanlig svensk vinterfågel och kan ses året runt.

Ett liv nära människan

Skatan har länge levt i människans närhet. Våra miljöer erbjuder flera fördelar:

kortklippta gräsytor där födan är lätt att upptäcka
matrester och avfall
husdjur och djurhållning
trädgårdar med buskar och träd
byggnader som ger utsiktsplatser
färre vissa större rovdjur
snöfria ytor vintertid
matningar för småfåglar

Skatan är skicklig på att observera människors rutiner. Den kan lära sig när sopor ställs ut, när djur utfodras och när en trädgård blir tom på människor.

Det gör den inte tam. Den behåller vanligtvis ett vaksamt avstånd och avgör noggrant när det är säkert att närma sig.

Socialt liv

Skatan är social men lever inte i stora permanenta flockar på samma sätt som kajan och råkan.

Ett vuxet häckande par lever ofta tillsammans inom ett hemområde. Utanför häckningsperioden kan skator också samlas i mindre eller större grupper.

Grupperna kan bestå av:

unga, ännu inte häckande fåglar
par från närliggande områden
familjemedlemmar
individer som samlas vid riklig föda
fåglar som gemensamt undersöker ett hot
skator som samlas inför nattvila

Sociala sammankomster kan vara högljudda och innehålla jakt, hot, uppvisningar och intensiv kommunikation.

Parförhållanden

Skator bildar ofta långvariga parförhållanden. Ett etablerat par kan hålla ihop under många år och försvarar tillsammans området omkring boet.

Partnerna samarbetar vid:

val av boplats
bobygge
försvar av området
varning för rovdjur
matning av ungar
bevakning av omgivningen

Paret håller kontakt genom läten och rörelser. De kan sitta nära varandra, följa varandra genom området och ibland putsa varandras fjädrar.

Om en partner försvinner kan den kvarvarande fågeln så småningom bilda ett nytt par.

Hemområde och revir

Ett skatpar använder ett område där det finns både föda och lämplig boplats. Områdets storlek varierar beroende på:

mängden föda
tätheten av andra skator
bebyggelsens utformning
tillgången till träd och buskar
årstid
om paret häckar

Under häckningen försvaras området runt boet tydligare. Skator kan jaga bort andra skator, kråkfåglar, katter och rovfåglar som kommer för nära.

Gränserna är inte alltid helt fasta. Flera fåglar kan använda samma större födosöksplats, särskilt utanför häckningen.

Kommunikation och läten

Skatan har ett varierat lätesförråd. Det mest välkända lätet är ett snabbt, skorrande och smattrande:

”schack-schack-schack” eller ”tjack-tjack-tjack”.

Lätet används ofta vid oro, varning och social upphetsning.

Skatan kan även ge ifrån sig:

mjuka kontaktläten
kraxande ljud
gnisslande läten
klick och knackningar
tiggande rop
dämpade läten mellan partner
långa serier av varnande skall

Lätenas hastighet, styrka och ton varierar beroende på situationen.

Kroppsspråk

Skatan kommunicerar också med hela kroppen.

Den kan:

höja eller sänka stjärten
spreta med stjärtfjädrarna
resa fjädrarna på huvudet och halsen
öppna näbben
sträcka kroppen framåt
buga
hålla vingarna lätt ut från kroppen
göra sig större vid hot
vända bort huvudet för att minska konflikt

En orolig skata sitter ofta högt, rycker med stjärten och ropar upprepade gånger.

Vid en allvarligare konflikt kan den kasta sig mot motståndaren, jaga den genom luften eller göra utfall med näbben.

Intelligens

Skatan tillhör en av världens mest intelligenta fågelfamiljer. Den har god inlärningsförmåga, avancerat minne och stor förmåga att anpassa sig till nya situationer.

Skator kan bland annat:

känna igen enskilda individer
lära genom att observera andra
minnas födoplatser
gömma mat
lösa problem för att komma åt föda
öppna behållare och förpackningar
anpassa sig till människors rutiner
bedöma när en plats är säker
samarbeta vid försvar
uppmärksamma vart andra individer tittar
ändra sitt beteende efter tidigare erfarenheter

Som hos andra kråkfåglar är intelligensen anpassad till de problem skatan möter i sitt naturliga liv: födosök, sociala relationer, bobygge, hot och en föränderlig miljö.

Myten om glänsande föremål

Skatan har länge haft rykte om sig att stjäla smycken och samla glänsande föremål.

Det finns dock inget stöd för att skator generellt har en särskild dragning till blanka saker. Tvärtom kan de vara försiktiga eller misstänksamma mot nya och ovanliga föremål.

BirdLife Sverige beskriver föreställningen om den tjuvaktiga skatan som en myt.

En skata kan självklart undersöka eller bära ett ovanligt föremål, men det beror snarare på nyfikenhet och individuell erfarenhet än på ett allmänt behov av att samla skatter.

Skatans uppmärksamhet

Skator är skickliga observatörer. De kan sitta tyst och följa vad människor eller andra djur gör.

En skata kan exempelvis observera:

var någon lägger ut mat
var en annan fågel gömmer föda
var småfåglar flyger in i en buske
var en människa gräver i jorden
när en katt lämnar området
när en dörr eller soptunna öppnas

När platsen blir lugn flyger den fram och undersöker.

BirdLife påpekar att en skata kan följa en människas rörelser och på så sätt upptäcka småfågelbon som personen själv råkat avslöja.

Vad äter skatan?

Skatan är allätare och mycket flexibel. Födan varierar beroende på årstid och tillgång.

Den kan äta:

skalbaggar
larver
spindlar
daggmaskar
sniglar
gräshoppor
små däggdjur
groddjur
fiskrester
ägg
fågelungar
kadaver
frön
spannmål
nötter
frukt och bär
matrester
djurfoder
hushållsavfall

Under vår och sommar äter skatan mycket insekter och andra smådjur. Animalisk föda är särskilt viktig när ungarna växer.

Under höst och vinter får frön, spannmål, nötter, matrester och kadaver större betydelse.

Tar skatan fågelungar?

Skatan kan ta både fågelägg och ungar. Detta är ett naturligt födosöksbeteende.

Den kan leta efter bon genom att:

följa de vuxna småfåglarnas flygvägar
observera var fåglar bär in mat
undersöka buskar och häckar
följa människor eller rovdjur som rör sig nära ett bo
lyssna efter tiggande ungar

Ägg och ungar är energirik föda under den period då skatan själv har ungar.

Det innebär inte att skatan enbart lever av andra fåglar eller att den dödar av illvilja. Större delen av födan består ofta av insekter, maskar, växtmaterial, matrester och andra lättillgängliga resurser.

I ett fungerande ekosystem är bopredation en naturlig del av samspelet mellan arter.

Kadaver och renhållning

Skatan äter gärna mindre kadaver och rester från större döda djur.

Den kan besöka:

trafikdödade djur
slaktrester
döda småfåglar
fiskrester
matavfall
rester efter rovfåglar och rovdjur

Genom att äta dött organiskt material bidrar skatan till nedbrytning och återföring av näringsämnen.

Den är alltså både rovdjur, fröätare, insektsätare och asätare.

Födosök

Skatan söker ofta föda på marken. Den går med långa steg eller hoppar fram och undersöker noggrant omgivningen.

Den använder näbben för att:

vända på löv
hacka i jorden
lyfta små föremål
dra upp larver
dela större matbitar
öppna förpackningar
peta i springor
bära föda till en lugnare plats

Den kan följa betande djur, gräsklippare och jordbruksmaskiner eftersom dessa gör insekter och maskar mer tillgängliga.

Matgömmor

Skatan kan gömma mat för senare användning.

Födan kan gömmas:

under löv
i gräs
bakom stenar
i jorden
i springor
under mossa
i buskar
på byggnader

Skatan använder minne och visuella landmärken för att hitta tillbaka till gömmorna.

Om en annan fågel ser när födan göms finns risk att gömman blir plundrad. Skatan kan därför välja att gömma om maten på en ny plats.

Lek

Skator leker både som unga och vuxna.

Lek kan bland annat bestå av:

jaktlekar
att bära pinnar eller andra föremål
luftakrobatik
att hänga i grenar
att glida på hala ytor
att retas med andra djur
att undersöka nya föremål
att kasta eller tappa saker

Leken hjälper unga skator att träna motorik, flygning, socialt samspel och problemlösning.

Det är ibland svårt att skilja lek från utforskande eller födosök, eftersom samma föremål kan undersökas av flera olika skäl.

Boet

Skatan bygger ett stort och karakteristiskt risbo. Boet är ofta klot- eller kupolformat och har ett tak av grenar.

Det placeras vanligtvis i:

höga träd
täta buskar
häckar
taggiga träd
kraftiga grenklykor
ibland master eller andra konstruktioner

Vanliga boträd kan vara björk, ek, poppel, gran, hagtorn och andra träd med stabila grenar.

Boet kan vara mycket stort och syns tydligast vintertid när löven fallit.

Boets uppbyggnad

Skatboet består av flera lager.

Ytterdelen byggs av:

grova pinnar
kvistar
torra grenar
taggiga kvistar

Inuti finns en stabil boskål som kan förstärkas med:

jord
lera
fuktigt växtmaterial
fina rötter

Den innersta delen fodras med:

gräs
hår
ull
fina rötter
mjuka växtdelar
fjädrar

Taket av pinnar hjälper till att skydda boet mot rovfåglar och andra kråkfåglar.

Boet har vanligtvis en eller flera sidoöppningar.

Varför bygger skatan tak?

Takkonstruktionen ger ett visst skydd mot:

kråkor
korpar
rovfåglar
regn och stark sol
insyn
fallande grenar
andra störningar

Boet är dock inte helt slutet eller rovdjurssäkert.

Skator kan påbörja flera bon innan paret väljer vilket som ska användas. Ofärdiga eller äldre bon kan senare utnyttjas av andra djur.

Gamla skatbon

Gamla skatbon kan vara viktiga boplatser för andra arter.

De kan användas av exempelvis:

tornfalk
lärkfalk
hornuggla
andra fåglar som inte bygger egna risbon

Ett övergivet skatbo är därför inte nödvändigtvis tomt eller betydelselöst.

Innan beskärning eller trädfällning bör man kontrollera om boet används av skata eller någon annan art.

Häckning

Skatparet börjar ofta bygga eller reparera boet redan under senvintern. Under tidig vår blir fåglarna mer revirhävdande.

Honan lägger vanligen omkring fem till åtta ägg, men kullstorleken kan variera.

Äggen är ofta blågröna eller grågröna med mörkare fläckar.

Honan sköter huvuddelen av ruvningen medan hanen:

förser henne med mat
bevakar omgivningen
försvarar området
varnar för hot

Ruvningen varar ungefär 17–21 dagar.

Ungarna kläcks nakna, blinda och helt hjälplösa.

Ungarnas utveckling

Båda föräldrarna matar ungarna.

Födan består bland annat av:

insekter
larver
maskar
spindlar
små köttbitar
annan proteinrik föda
senare även mer varierad kost

Ungarna växer snabbt och blir gradvis mer högljudda och aktiva i boet.

De lämnar vanligtvis boet efter ungefär tre till fyra veckor. Då är de fjäderklädda men har kortare stjärt och sämre flygförmåga än de vuxna.

Föräldrarna fortsätter att mata och skydda dem efter utflygningen.

Skatunge på marken

En fullfjädrad skatunge på marken är inte automatiskt övergiven.

Nyss flygga ungar kan:

hoppa omkring
gömma sig i buskar
klättra på låga grenar
flaxa korta sträckor
tigga högljutt
följa föräldrarna på marken

De vuxna skatorna finns ofta i närheten och fortsätter mata ungen. De kan hålla sig undan så länge människor står bredvid.

En pigg, varm och fullfjädrad unge ska därför normalt lämnas kvar.

Om ungen sitter farligt kan den flyttas en kort sträcka till:

en tät buske
en låg gren
en skyddad del av samma trädgård
en plats bort från trafiken

Flytta den inte långt från fyndplatsen.

Föräldrar som varnar

Skatföräldrar kan försvara sina ungar kraftigt.

De kan:

smattra högljutt
följa människor och djur
flyga nära huvudet
göra skenanfall
kalla dit andra skator
sitta högt och bevaka området
jaga bort katter, kråkor och rovfåglar

Detta är normalt försvarsbeteende.

Håll hundar kopplade och katter inne eller under uppsikt. Flytta dig lugnt från området så att föräldrarna vågar återvända till ungen.

När behöver en skatunge hjälp?

Kontakta viltrehabiliterare om ungen:

är naken eller endast delvis fjäderklädd
är kall
ligger på sidan
inte kan stå eller greppa
har en hängande vinge
släpar ett ben
blöder
har synliga sår
har flugägg eller larver
har varit i kattens eller hundens mun
andas ansträngt
är mycket slö
inte reagerar normalt
sitter fast i tråd, plast eller nät
befinner sig i omedelbar trafikfara
hittats tillsammans med döda föräldrar eller syskon

En unge som är pigg, fullfjädrad och ropar efter föräldrarna behöver däremot vanligtvis inte tas om hand.

Kattangrepp är akut

En skata som har varit i kattens mun eller klor behöver snabb bedömning även om inga sår syns.

Kattens tänder och klor kan göra små punktionssår som döljs under fjädrarna. Bakterier kan föras djupt in i vävnaden och orsaka en snabbt utvecklad infektion.

Placera fågeln mörkt, lugnt och lagom varmt och kontakta viltrehabiliterare eller veterinär omgående.

Vänta inte tills fågeln blir slö eller svullen.

Naturliga fiender

Skatans ägg och ungar kan tas av:

kråka
korp
större rovfåglar
mård
ekorre
katt
andra klättrande rovdjur

Vuxna skator kan tas av bland annat:

duvhök
sparvhök
pilgrimsfalk
berguv
andra större rovfåglar

Skator samarbetar ofta när ett rovdjur upptäcks. Flera fåglar kan varna högljutt och göra upprepade skenanfall för att försöka driva bort hotet.

Skator kring en död artfrände

Skator kan samlas kring en död skata och ropa intensivt. Beteendet har ibland tolkats som en begravningsceremoni.

Det går inte att veta om skator upplever döden på samma sätt som människor. Samlingen kan fylla flera funktioner:

undersöka vad som hänt
identifiera en fara
lära sig att undvika platsen
varna andra
reagera socialt på en ovanlig situation

Kråkfåglar är mycket uppmärksamma på döda artfränder eftersom deras död kan signalera ett rovdjur, gift, trafik eller annan fara.

Flykt

Skatans flykt är vanligtvis rak med ganska snabba och grunda vingslag.

Den kan se något framtung ut i luften på grund av den långa stjärten.

Mellan träd och byggnader är den skicklig på att:

göra tvära svängar
bromsa snabbt
styra med stjärten
glida korta sträckor
landa på smala grenar
flyga genom tät vegetation

På marken går den med självsäkra steg eller hoppar jämfota.

Spår

Skatans fotspår är fyrtåiga, med tre tår framåt och en bakåt. Naturhistoriska riksmuseet anger ett fotavtryck på omkring 50 millimeter i längd och cirka 30 millimeter i bredd. Skatan kan både gå och hoppa.

Spåren kan ses i:

snö
lera
fuktig jord
sand
mjuka rabatter

Klorna lämnar ofta tydliga märken.

Livslängd

Många unga skator dör under sitt första levnadsår. De kan drabbas av:

predation
trafik
svält
sjukdomar
kollisioner
kattangrepp
olyckor i bon och nät

De som överlever ungdomstiden kan leva länge.

Skator kan bli mer än tio år gamla i naturen, och enstaka ringmärkta individer har nått betydligt högre ålder. Den genomsnittliga livslängden är dock mycket kortare än den högsta dokumenterade.

Faror i människans miljö

Skatan lever nära människor och utsätts därför för många människoskapade risker:

trafik
fönsterkollisioner
nät och fiskelinor
snören i boet
plastskräp
öppna behållare
lim och kemikalier
råttgift
bly och andra miljögifter
katt- och hundangrepp
skjutning
trädfällning under häckningen
förstörda bon
elledningar och transformatorer

Snören, garn och plastremsor är särskilt farliga om de byggs in i boet. De kan lindas runt ungarnas ben och tår och orsaka svullnad, vävnadsskador eller förlust av foten.

När behöver en vuxen skata hjälp?

Kontakta viltrehabiliterare om skatan:

inte kan flyga
har en hängande vinge
inte kan stå
släpar ett ben
ligger på sidan
blöder
har synliga sår
andas ansträngt
har blivit påkörd
har kolliderat med ett fönster och inte återhämtar sig
har varit i kontakt med katt eller hund
sitter fast i nät, tråd eller fiskelina
har flugägg eller larver
visar vinglighet, huvudvridning eller kramper
är mycket slö
saknar normal flyktreaktion

En frisk vuxen skata är vaksam och svår att komma nära. En vuxen fågel som utan större motstånd kan plockas upp är därför sannolikt sjuk, skadad eller kraftigt försvagad.

Tillfällig hantering

Använd handskar och en mjuk handduk om en skadad skata måste säkras.

Placera den i en kartong eller transportlåda med:

säkert lock
små lufthål
halkfritt underlag
mörker
tystnad
lagom temperatur
tillräckligt lite utrymme för att begränsa flaxande
inga sittpinnar

Håll vingarna intill kroppen utan att pressa över bröstkorgen. Fåglar måste kunna röra bröstbenet för att andas.

Ge inte mat eller vatten direkt i näbben utan instruktion från viltrehabiliterare. Felaktig matning kan orsaka att föda eller vätska hamnar i luftvägarna.

Konflikter med människor

Skatan kan ibland uppfattas som störande när den:

river upp soppåsar
tar djurfoder
äter ägg ur fågelbon
varnar högljutt
försvarar ungar
undersöker uteplatser
plockar frukt eller bär
bygger ett stort bo nära huset

Många problem kan förebyggas genom att:

använda slutna sopkärl
inte lämna matavfall framme
förvara djurfoder säkert
ta bort lösa nät och trådar
hålla avstånd till bon och ungar
hålla katter under uppsikt
undvika att avslöja småfågelbon
planera beskärning utanför häckningstiden

Aktiva bon, ägg och ungar omfattas av skyddsregler. Jakt- och skyddsjaktsbestämmelser kan förändras och måste alltid kontrolleras mot aktuell svensk lagstiftning innan någon åtgärd genomförs.

Skatan vid fågelmatningen

Skatan kan besöka fågelmatningar året runt, men särskilt under vintern.

Den kan äta exempelvis:

osaltade nötter
solrosfrön
spannmål
talgprodukter utan plastnät
små mängder köttbaserad mat
frukt
bär

Matplatsen bör hållas ren och maten ska vara fri från salt, kryddor och mögel.

Skator kan dominera en öppen matplats. Genom att använda olika typer av matare kan mindre fåglar få tillgång till föda som skatan inte når.

Skatan i kultur och folktro

Skatan har länge haft en framträdande plats i sagor, folktro, språk och konst.

Den har bland annat förknippats med:

nyfikenhet
tjuvaktighet
skvaller
klokhet
budskap
tur eller otur
förmågan att förutse besök
socialt liv och familjeband

I olika europeiska traditioner har antalet skator som setts samtidigt fått olika betydelser.

Många föreställningar saknar biologisk grund men visar hur uppmärksammad arten har varit i människans vardag.

Skatans situation i Sverige

Skatan är vanlig och spridd över nästan hela Sverige. Arten klassas som livskraftig, LC, i Sveriges rödlista 2025. Antalet reproduktiva individer överstiger gränsvärdet för rödlistning.

Äldre nationella sammanställningar har uppskattat det svenska beståndet till omkring 184 000 par, men beståndsberäkningar är osäkra och kan förändras när nya data blir tillgängliga.

Att arten är livskraftig innebär inte att alla lokala bestånd är opåverkade. Skatan kan påverkas av:

förändrade jordbrukslandskap
trafik
förföljelse
råttgift och bekämpningsmedel
färre buskage och boträd
kattangrepp
störningar under häckningen

Så kan skatan gynnas

Skatan är inte beroende av orörd natur men behöver ett varierat landskap med föda, buskar och träd.

Gynnsamma åtgärder är att:

bevara större buskar och häckar
lämna träd med gamla bon
undvika beskärning nära aktiva bon
minska användningen av råttgift
förvara snören och nät säkert
förebygga fönsterkollisioner
hålla katter under uppsikt
använda slutna sopkärl
lämna delar av trädgården mer naturliga
bevara öppna gräsytor och varierad vegetation
använda fågelmat utan plastnät

Ett gammalt skatbo kan också vara värdefullt för andra fågelarter och bör inte tas bort utan anledning.

Ekologisk betydelse

Skatan fyller flera funktioner i ekosystemet.

Den:

äter insekter och larver
tar hand om kadaver och matrester
sprider frön
fungerar som rovdjur på ägg och smådjur
är själv bytesdjur för rovfåglar
lämnar bon som kan användas av andra arter
varnar andra djur för rovdjur
flyttar näring mellan olika miljöer

Att den både tar fågelungar och själv blir tagen av rovfåglar är en del av naturens näringsväv.

Sammanfattning

Skatan är:

en medelstor kråkfågel
svartvit med mycket lång stjärt
metalliskt skimrande i bra ljus
vanlig nära människor
huvudsakligen stannfågel
allätare och opportunist
intelligent och uppmärksam
duktig på problemlösning
ofta trogen sin partner
byggare av stora, takförsedda risbon
en vaksam och försvarande förälder
klassad som livskraftig i Sverige

Bakom skatans ibland dåliga rykte finns en vacker, avancerad och mycket observant fågel. Den lär sig snabbt hur omgivningen fungerar, bildar starka parförhållanden och spelar flera viktiga roller i människonära ekosystem.